Aktuell utställning
Johanna Gustafsson Fürst

Ympa orden, piska min tunga

17 Jan – 18 Jun

Stockholmsbaserade Johanna Gustafsson Fürst är den tredje konstnären att inta den nya konsthallen och den första som presenterar skulpturer och installationer i Accelerators samtliga utställningssalar. Gustafsson Fürsts konstnärskap berör sambanden mellan sociala system och individer. Under arbetet med Ympa orden, piska min tunga har hon varit upptagen av maktutövning genom språket och av relationen mellan språk och kropp.

Johanna Gustafsson Fürst "Ympa orden, piska min tunga". Foto: Gustaf Nordenskiöld.
Johanna Gustafsson Fürst "L/anguish–But if the Word Gags, Does Not Nourish, Bite it Off, 2019. Installationsvy från utställningen "Ympa orden, piska min tunga" på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.
Installationsvy från Johanna Gustafsson Fürsts utställning "Ympa orden, piska min tunga" på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.

Om utställningen

Johanna Gustafsson Fürst praktik präglas av dialog: med material, rum, andra yrkesgrupper, poesi, kollegor och platser. I sitt arbete förkroppsligar hon försöken till förståelse av komplexa skeenden och samhälleliga relationer genom skulptur. Arbetet är förankrat i självorganisering och platsspecificitet, ofta i långa processer i offentliga rum. Accelerator har därför valt att bjuda in Gustafsson Fürst till ett utställningsformat som tillåter dynamik och förändring. Hon bjöds in tidigt i konsthallens byggprocess och verken har skapats parallellt med att Accelerators rum växt fram. Utställningen Ympa orden, piska min tunga är uppbyggd som ett drama i två delar där flera verk tar en ny skepnad och nya verk tillförs i del två. Arbetsprocessen har inkluderat en publikation som ges ut i samband med att utställningen andra del öppnar i mars 2020. Publikationens redaktör Sara Abdollahi har tillsammans med Gustafsson Fürst bjudit in fem författare att ta sig an utställningens ämne.

Språkvåld och subjektsblivande
Arbetet med Ympa orden, piska min tunga inleddes sommaren 2018 då Gustafsson Fürst spenderat en researchperiod i Lainio i Norrbotten, nära finska gränsen.[1] Hon beskriver hur hon där mötte personer som drabbats av det språkvåld som ingick i försvenskningsprocessen av Tornedalen, vilken växte fram när Sverige hade förlorat Finland 1809. Under 1880-talet fick endast svenskan stöd i statsstödda skolor, vilket ledde till att övriga samtida språk i praktiken förbjöds från skolan och biblioteken. Detta innebar att barn i mötet med skolsystemet berövades sin förmåga att kommunicera. Gustafsson Fürst blev upptagen av hur en sådan erfarenhet påverkar subjektsblivandet och kroppens och språkets intima sammanflätning. Idag finns politiska motioner i Sverige om att andra språk än svenska ska förbjudas på raster i grundskolan och att modersmålsundervisning ska dras in. Diskrepansen mellan sådan språkpolitik och förståelsen för erfarenheter av språkförlust samt värnandet av språklig pluralism är central för tillblivelsen av verken för utställningen.

Titeln Ympa orden, piska min tunga kommer ur en dikt av författaren Bengt Pohjanen och ur arbetsprocessen i ateljén där sammanfogningen av böjträdelar enligt ympningsmetoder blev en metafor för hur olika språk smittar och sprids in i varandra. I dikten Jag är född utan språk skriver Pohjanen[2]

Jag är uppväxt vid gränsen
i korseld mellan två språk
som piskat min tunga
till stumhet

Gustafsson Fürst lånade orden, piskan och tungan, men valde att skapa en dubbelriktad rörelse. En uppmaning för den egna tungan att piska, att verka och samtidigt en masochistisk bön om att språkligt utmanas.




[1] Vistelsen var en del av det konstnärliga initiativet Residence-In-Nature: ett tvärdisciplinärt projekt initierat av Åsa Jungnelius där konstnärer är inbjudna att arbeta med platsen de befinner sig på. Residence-In-Nature i Lainio organiserades av Hans Isaksson, Åsa Jungnelius och Lisa Torell

[2] Ur Bengt Pohjanens diktsvit Jag är född utan språk, Vår Lösen, 1973. Bengt Pohjanen skriver romaner, dramatik,  filmmanuskript, sånger, dikter och libretton på tre språk: svenska, meänkieli och finska.

" Jag är upptagen av hur språk flätar samman våra kroppar och samhällen men framförallt av hur det är när språk bryts sönder och vad det har för konsekvenser. Vad gör till exempel det språkvåld som stater använder sig av för att upprätthålla och utöka nationalstaten? Fast många vet att språk är något i ständig förändring, som stimuleras av olikheter, så föreslås likriktning, till exempel genom neddragningar av modersmålsundervisning och krav på svenskspråkighet som förutsättning för medborgarskap. "

Johanna Gustafsson Fürst

Verk i utställningen

VOX, 2020 

Det första verket besökaren möter i utställningen är VOX, 2020. Vox betyder röst på latin. Installationen består av olika delar som sprider sig i utställningens alla rum.  Modellerade aluminiumpinnar och slipat avspärrningsband skapar barriärer. En textil hittad vid Östersjöns strand på Ölands sydspets är placerad som en flagga. En stålställning täckt av reflekterande textil är belyst av en strålkastare som tänder upp reflexen och samtidigt bländar. Språk är en konstant, kollektiv förhandling där ord och dialekter ständigt tillkommer och försvinner. Verket tar olika skepnader beroende på besökarens position.

Johanna Gustafsson Fürst "VOX", 2020. Installationsvy från utställningen "Ympa orden, piska min tunga" på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.
Johanna Gustafsson Fürst "L/anguish–But if the Word Gags, Does Not Nourish, Bite it Off, 2019. Installationsvy från utställningen "Ympa orden, piska min tunga" på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.

L/anguish–But if the Word Gags, Does Not Nourish, Bite it Off, 2019  

Installationen består av 21 skulpturer där delar av böjträ sammanfogats enligt olika ympningsmetoder. Böjträt som redan bearbetats till former bortom dess organiska kapacitet har i skulpturerna ytterligare pressats tills det uppstått sprickor och bristningar. Ympning är en metod för växtförädling. En främmande växtdel placeras in via ett skuret snitt i en växt. Ympning kan till exempel ge möjlighet att få flera sorters äpplen i samma träd. Ympningen är samtidigt berikande och våldsam. Gustafsson Fürst har återkommit till tanken på förbud eller begränsning av språk som en slags en slags stympning i motsats till mångfaldigandet genom ympningen. Titeln består av två sammansatta fragment citerade ur två dikter i diktsamlingen She Tries Her Tongue, Her Silence Softly Brakes, 1989 av poeten M. NourbeSe Philip. ”L/anguish” från Discourse on the Logic of Language och “but if the word gags bite it off” från Universal Grammar

ABC-boken, 2020 

Utställningsarbetet tog sin början i de erfarenheter av språkförlust som Gustafsson Fürst mötte i Norrbotten. ABC-boken är ett verk som startade i en fördjupning kring språkpolitik som verktyg för konstruktion av nationen. 1611 skapade Johannes Bureaus Sveriges första ABC bok för skolbruk. En lärobok för barn i en nationell språkundervisning och ett försvenskningsredskap som funnits i många olika versioner sedan dess. I verket har staketdelar i stål tvingats ihop till en väv. I offentlig miljö utgör staketdelarna en styrande struktur. Ett medel för offentlig förvaltning för att skydda eller begränsa. Frågan om hur ett språkligt system vävs samman och hur individen möter och vävs in i systemet har varit central för Gustafsson Fürst.

Johanna Gustafsson Fürst "ABC-boken", 2020. Installationsvy från utställningen "Ympa orden, piska min tunga" på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.
Johanna Gustafsson Fürst "Modertungan", 2019. Installationsvy från utställningen "Ympa orden, piska min tunga" på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.


Modertungan, 2019 

Titeln Modertungan är lånad från engelskans mothertongue, modersmål på svenska. Gustafsson Fürst har reflekterat över det engelska ordets hävdande av ett särskilt språks relation till ursprung och kropp. Ett språks utveckling är en organisk och föränderlig sammanfogningsprocess utan tydlig början eller slut. Ett språk är alltid i rörelse och om man växer upp i en flerspråkig miljö har man flera ”modertungor”.
I skulpturen har stolsdelar och vrilar från Norrbotten fogats samman. På vissa ställen har materialet noggrant slipats för att uppgå i en sömlös kropp, i andra delar syns brotten tydligt.   

Utställningens publikation

Redaktör: Sara Abdollahi
Formgivare: Jonas Williamsson
Medverkande författare: Ida Börjel, Balsam Karam, Negar Naseh, Lars Raattamaa och Loretto Villalobos

Forskarsamarbeten

I processen med utställningen för Accelerator har Johanna Gustafsson Fürst träffat olika språkforskare på Stockholms universitet som generöst delat med sig av sin forskning. Stockholms universitet har under lång tid värnat om och haft en stark position inom utbildning i främmande språk, språkdidaktik och lingvistik. Forskningen och inte minst de forskare i språkdidaktik och flerspråkighet som har varit involverad i utställningen är samstämmiga i hur utbildning i modersmål främjar ytterligare språkinlärning. Tillsammans med språkforskare från olika institutioner på universitetet kommer Accelerator att presentera en serie samtal utifrån utställningens centrala frågor.

Om Johanna Gustafsson Fürst

Johanna Gustafsson Fürst (f. 1973, Stockholm) är baserad i Stockholm. Gustafsson Fürst har arbetat med omfattande verk i offentliga rum och engagerar sig ofta i långsiktiga processer som involverar en specifik lokalitet och dess sammanhang. Hennes verk har visats både i Sverige och internationellt och 2017 mottog hon Moderna Museets Vänners skulpturpris följt av en omfattande soloutställning.

Credits

Johanna Gustafsson Fürst, konstnär

Utställningsteam Accelerator
Therese Kellner, curator
Richard Julin, konstnärlig ledare Accelerator
Tove Nilson, kommunikationsansvarig
Erik Wijkström, tekniker

Konstnärens samarbeten:
Gustaf Nordenskiöld, konstnär
Lisa Torell, konstnär
Malin Sternesjö, konstnär och assistent för utställningen

Konstnärens tack:
Sara Abdollahi, författare
Axel Andersson, författare
Eva Arnqvist, konstnär
Henrik Eriksson, konstnär
Christina Fürst
Galleri Niklas Belenius
Thomas Gustafsson
Hans Isaksson, konstnär
Åsa Jungnelius, konstnär
Jarmo Lainio, professor i finska, Stockholms universitet
Inger Lindberg, professor i tvåspråkighet med inriktning mot andraspråksinlärning, Stockholms universitet
Mona Mörtlund, poet och språkaktivist
Malin Nordström, konstnär
Residence-in-Nature, konstprojekt
Liv Strand, konstnär
Erik Torvén, arkitekt
Jonas Williamsson, formgivare
Lena Ylipää, konstnär
Karin Ylipää, lärare