THIS LAND 4 ALL
Accelerator presenterade en soloutställning med Hanni Kamaly. Utställningen THIS LAND 4 ALL visades parallellt med Mona Hatoums utställning So Much I Want to Say. THIS LAND 4 ALL innehöll nya verk i dialog med ett antal historiska skrifter och konstverk. De nya verken tillkom efter Kamalys research i Stockholms universitets samlingar. Utställningen var öppen 19 mars–19 juni 2022.
Om utställningen
Hanni Kamaly arbetar framförallt med video, skulptur och performance. Genom djupgående efterforskningar i arkiv och samlingar följer konstnären spår efter kroppar som har berövats namn och röst genom historien. Fragment från olika former av avhumaniseringar inom konsthistoria, myndighetsutövning och etnografi vävs samman i verken. Tillsammans blottar de strukturer av patriarkal och kolonial makt, rasism och nationalism som sträcker sig in i samtiden.
I THIS LAND 4 ALL har Kamaly tittat på nationalismens historia i Sverige och kopplingar mellan rasbiologiska tankegångar, konsthistoria och akademi. I arbetet framträder konstens inflytande över idéer om en svensk nationell identitet genom historien, och nationalromantikens kopplingar till fascism. Kamaly har länge använt mindmapping som konstnärlig metod och i THIS LAND 4 ALL länkas personer samman mellan inlånat historiskt material och de nyskapade verken. Kamalys rekonstruerade nätverk tydliggör strukturella förtryck i den svenska kulturhistoriska kanon.
Accelerator presenterade ett rikt program med seminarier, workshops och presentationer med kopplingar till utställningens teman.
Verk i utställningen
Svenska folktyper: bildgalleri, ordnat efter rasbiologiska principer och med en orienterande översikt av Dr. H. Lundborg, 1919. Bok, 236 sidor. 1919. AB Hasse W Tullbergs förlag, Stockholm. I konstnärens ägo.
Herman Lundborg (1868–1943) var läkare och grundade Statens institut för rasbiologi. Han utvecklade metoder för rasundersökning som kom att användas inom Nazityskland. Lundborg stod bakom Svenska folktypsutställningen och boken som visas i THIS LAND 4 ALL publicerades i samband med den. Boken är i konstnärens ägo och utgör utgångspunkten för arbetet med utställningens skulpturer.
Svenska folktypsutställningen visades 1919 i Stockholm, Uppsala, Gävle, Visby och Göteborg och syftade till att främja intresset för rasbiologi. Kort efter utställningen enades alla partier i riksdagen om att inrätta Statens institut för rasbiologi som öppnade 1922 i Uppsala. Utställningen sades presentera rön om den svenska folkstammen och i fotografi, måleri och skulptur visades typansikten med särskilda egenskaper. Kända personligheter som Jenny Lind figurerade som exempel på nordisk ras. Deras porträtt stod i stark kontrast till avdelningen ”Utlänningar” där bilderna var tagna av polis och personerna i bilderna inte var namngivna. Välkända personer inom kultur och vetenskap som bland andra Sven Hedin, Anders Zorn, Ellen Key och Verner von Heidenstam var vänner till Lundborg och möjliggjorde utställningen genom finansiella bidrag.
BICHIDA ABDALLAH, 2022. Stål, koppar, mässing. 251 x 224 x 100 cm.
GEORGE CAMERBACH, 2022. Stål. 285 x 360 x 112 cm.
LIAN TSCHENG, 2022. Stål. 220 x 193 x 128 cm.
JUAN SALAZAR, 2022. Stål. 279 x 230 x 87 cm.
MUSSARD YAHIA, 2022. Stål. 160 x 81 x 57 cm.
De fem nya skulpturer som Kamaly har skapat för THIS LAND 4 ALL har fått sina titlar efter personer som förekommer i Herman Lundborgs bok Svenska folktyper och i Svenska folktypsutställningen. Deras porträtt finns under rubriken ”Utlänningar” och är inte namngivna. Istället beskrivs de som ”rasblandad individ, kriminell”, ”japansk cirkusartist med europeiskt blod” eller ”lösdrivare” och liknande formuleringar.
Efter att ha påträffat boken och dessa porträtt sökte Kamaly i olika arkiv för att finna personernas namn utan resultat. Flera år senare hittade konstnären flera namngivna porträtt i en tidskrift utgiven av polismyndigheten i Stockholm 1879–1983.
Hanni Kamaly har under flera år skapat skulpturer och gett dem titlar från personer som blivit utsatta för statligt våld. Avhumaniserande handlingar sätter spår i kroppar, och raderar spåren av deras subjektivitet och agens ur historien. Kamalys skulpturer materialiserar dessa spår genom metalliska material som är länkat till en historia av kolonialt våld.
Med konstnärens långtgående intresse för museologi och olika former av minnespraktiker blir Kamalys skulpturer ett slags anti-monument i en icke-heroisk historieskrivning. Kamaly arbetar med frågor om vem som blir ihågkommen, hur vi minns och vad ett monument kan vara.
Den nordiska mytos, 2022, HD-video, 10:50 min.
I närheten av Lillsveds idrottsfolkhögskola på Värmdö står ett 3 meter högt solkors. Monumentet ”Den nordiska mytos” av konstnären Johan Hjalmar Zackrisson restes av Samfundet Manhem 1939. Samfundet var en pronazistisk förening, aktiv 1934–1944, med Götiska förbundet (mer information nedan) som förebild och med ”folkstamvård” som ett av sina främsta syften. Bland medlemmarna fanns läkare, advokater, ingenjörer, militärer och personer med konstnärliga yrken.
Samfundet Manhem och idrottsfolkhögskolan Lillsved grundades av Carl-Ernfrid Carlberg. Carlberg var en förmögen officer, ingenjör, gymnast och den svenska högerextremismens främste mecenat under årtionden. Vid olympiska spelen i Stockholm 1912 tog Carlberg guld i gymnastik. Idrott, kroppskultur och konst var nära sammanlänkat i Carlbergs verksamheter och centralt inom den svenska nationalsocialismen.
LOOT THE NATION, 2022, HD-video, 4:10 min.
När den postkoloniala filosofen och debattören Frantz Fanon (1925–1961) mötte monumentet av den franske abolitionisten Victor Schœlcher på Martinique blev det starten på hans liv som kritisk tänkare. Enligt Fanon gjorde monumentet den koloniserades frihet omöjlig, och visade enbart på den bibehållna vita maktstrukturen. Monumentet revs 2020 i samband med Black Lives Matter-protester.
Videoverket LOOT THE NATION väver samman bilder av Schœlcher-monumentet och ett citat av Sven Hedin. Hedin argumenterade mot ett fredsmonument för Sverige och Norges unionsupplösning. Genom vitt skilda fragment ur historien uppehåller Kamaly sig kring omöjligheten för ett monument att helt lösa sig från uppförarens avsedda historieberättande.
Hitlers tal ur Sven Hedins boksamling. Tidskriftssamlare, 17 häften. 1939–1943. Svea Rikes Förlag, Valkyrian, Müller & Sohn, Klara civiltryckeri AB. Inlån från Sven Hedins boksamling, deponerad på Stockholms universitetsbibliotek.
I Stockholms universitetsbiblioteks specialsamlingar finns Sven Hedins deponerade boksamling. Hedin (1865–1952) var en världskänd forskningsresande och ledamot av Svenska Akademien och Vetenskapsakademien. Han var vän med kung Gustav V och många inflytelserika politiker och kulturpersonligheter. Hanni Kamaly har undersökt Hedins boksamling och valt att låna en tidskriftssamlare där Hedin har samlat sjutton av Adolf Hitlers tal från åren 1939–1943.
Sven Hedin beundrade Hitler och besökte honom flera gånger under andra världskriget. Efter Hitlers självmord 1945 beskrev Hedin honom som ”en av de största män som världshistorien ägt” i en nekrolog i Dagens Nyheter. Hedin fick kritik för sina kopplingar till den tyska nazismen, men få tog helt avstånd från honom. 1954, två år efter hans död, organiserades den hyllande Sven Hedin-utställningen på Liljevalchs med stöd från kungen och ett stort antal framstående vetenskapspersoner.
Hitlers tal ”Jag tror på lång fred” från 1939 kan ses som ett exempel på hur propagandistisk förvrängning av sanning blir extremt farlig, där paralleller finns till den retorik och desinformation som används av Putin idag. Talet är utgivet av Svea Rikes förlag som drevs av den svenska nazisten Carl-Ernfrid Carlberg. Carlberg är en nyckelperson i de nationalistiska nätverk i Sverige som Kamaly har undersökt och figurerar i videoverket THIS LAND 4 ALL.
Johan Gustaf Sandberg. Svensk allmoge, samlad kring Gustaf Vasas staty på Riddarhustorget,1828. Olja på duk. Inlån från Stockholms universitets konstsamling på Spökslottet, SUBS197, J A Bergs Stiftelse.
Konstnären Johan Gustaf Sandberg (1782–1854) ägnade sig främst åt historiemåleri med motiv ur nordisk mytologi och svensk historia, särskilt Gustav Vasas historia som nationsgrundare. I den här målningen har människor i folkdräkter från hela Sverige samlats på Riddarhustorget. De står tätt ihop och betraktar Gustav Vasas staty. En grupp samer är åtskilda från resten av folkmassan.
Sandberg var medlem i Götiska förbundet, ett inflytelserikt kultursällskap som förhärligade forntiden och verkade för ”moraliskt patriotiska strävanden och nordisk fornforskning”. Medlemmarna skapade konstverk och framförallt ett stort antal dikter där svenskar framställs som ett enat släkte med forntida härkomst. Dessa dikter, med fiktiva karaktärer och händelser från en svensk forntid, kom att ingå i skolundervisningen under 150 år och har bidragit till att definiera bilden av vad som är svenskt.
THIS LAND 4 ALL, 2022. HD-video, 12:03 min.
I centrum för Kamalys undersökningar står den mänskliga kroppen som projektionsyta för ideologi och maktstrukturer. Videoverket THIS LAND 4 ALL spårar nationalismens historia i Sverige genom blicken på kroppen. I inledningen skildras resandet av monument som ett slags förkroppsligat nationsbyggande. Kamalys tidsaxel går tillbaka till tiden efter att Sverige förlorade Finland 1809, då Götiska Förbundet grundades 1811. Nationalromantiken blomstrade och idéer om den så kallade folksjälen och fosterlandet blev centrala i kulturlivet.
Videoverket THIS LAND 4 ALL bildar en väv av kroppskultur, konst, poesi och svensk nationalsocialism genom händelser som olympiska spelen i Stockholm 1912, Svenska folktypsutställningen 1919 och studentprotesterna mot invandring av judiska läkare 1939. Tillsammans framträder hur en nations minnen och föreställningar om dess historia har konstruerats genom kulturyttringar av inflytelserika nationalistiska förbund. Carl-Ernfrid Carlberg och Herman Lundborg som figurerar även i andra verk i utställningen är här centrala gestalter.
Om Hanni Kamaly
Hanni Kamaly (f. 1988, Norge) är konstnär och bosatt i Stockholm. Kamaly har en examen från Konsthögskolan i Malmö och har också studerat vid Kunstakademiet i Bergen samt International Academy of Art Palestine i Ramallah.
Kamalys verk har ställts ut vid ett stort antal museer och gallerier, bland annat KINDL, Berlin (2022), Göteborg konsthall (2021–2022), Mint, Stockholm (2021), Index, Stockholm (2021), Oslo Kunstforening (2020–2021), Moderna museet i Stockholm (2018–2019) och Malmö (2020), coyote, Stockholm (2020), Interkulturelt Museum, Oslo (2019–2020), Lunds Konsthall (2019), Ginerva Gambino, Köln (2019), Tegel, Stockholm (2019), Malmö Konstmuseum (2017–2018), Skånes konstförening, Malmö (2017), Almanac, London (2017) och Rupert, Vilnius (2016). Kamaly har också medverkat vid Luleåbiennalen 2018–2019 och den 34:e Biennalen i São Paulo 2021, och är en de inbjudna konstnärerna till Sharjah Biennalen, Förenade Arabemiraten, 2023.
Credits
Hanni Kamaly, konstnär
Utställningsteam Accelerator:
Therese Kellner, curator
Richard Julin, konstnärlig ledare
Erik Wijkström, tekniker
Ruby Brown, praktikant
Accelerators tack:
Camilla Hjelm, konstintendent, Stockholms universitets konstsamlingar
Tommy Westergren, bibliotekarie, Stockholms universitetsbibliotek
Konstnärens tack:
Simon Ferner
Se vad som händer på Accelerator
Kalender