Tidigare utställning
Johanna Gustafsson Fürst

Ympa orden, piska min tunga

17 jan 2020 – 11 okt 2020

Stockholmsbaserade Johanna Gustafsson Fürst är den tredje konstnären att inta Accelerator och den första som presenterar skulpturer och installationer i samtliga utställningssalar. Gustafsson Fürsts konstnärskap berör sambanden mellan sociala system och individer. Under arbetet med Ympa orden, piska min tunga har hon varit upptagen av maktutövning genom språket och av relationen mellan språk och kropp

Johanna Gustafsson Fürst "Ympa orden, piska min tunga". Foto: Gustaf Nordenskiöld.
Installationsvy från andra delen av Johanna Gustafsson Fürsts utställning "Ympa orden, piska min tunga" på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.
Johanna Gustafsson Fürst ”Biblioteket”, 2020. Installationsvy från andra delen av utställningen ”Ympa orden, piska min tunga” på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.
Installationsvy från första delen av Johanna Gustafsson Fürsts utställning "Ympa orden, piska min tunga" på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.

Om utställningen

Johanna Gustafsson Fürsts praktik präglas av dialog: med material, rum, andra yrkesgrupper, poesi, kollegor och platser. I sitt arbete förkroppsligar hon försöken till förståelse av komplexa skeenden och samhälleliga relationer genom skulptur. Arbetet är förankrat i självorganisering och platsspecificitet, ofta i långa processer i offentliga rum. De olika dialogerna som konstant pågår i Gustafsson Fürsts arbete skapar en rörlig process som tar stor hänsyn till skeenden på utställningsplatsen. Med ambitionen att ge plats åt en långsiktig dialog och åt konstnärens rörliga process valde Accelerator att bjuda in Gustafsson Fürst till ett öppet utställnings­format som kunde få förändras över tid. Ympa orden, piska min tunga har därför utformats i två delar där flera verk tar ny skepnad eller försvinner och nya verk tillförs i del två. Del ett av Ympa orden, piska min tunga präglades framförallt av enspråkighets­normens förtyck, relat­ionen mellan språk och kropp, samt hur flerspråkighet berikar. Den andra delen fokuserar på kollektivt deltagande och förvaltande av språk genom arkiv och bibliotek. Samtidigt kan de två delarna ses som två perspektiv eller tillstånd av samma ämne och kan upplevas fristående av varandra.

Språkvåld och subjektsblivande
Arbetet med Ympa orden, piska min tunga inleddes sommaren 2018 då Gustafsson Fürst spenderat en researchperiod i Lainio i Norrbotten, nära finska gränsen[1]. Hon beskriver hur hon där mötte personer som drabbats av det språkvåld som ingick i försvensknings­processen av Tornedalen, vilken växte fram när Sverige hade förlorat Finland 1809. Under 1880-talet fick endast svenskan stöd i statsstödda skolor, vilket ledde till att övriga samtida språk i praktiken förbjöds från skolan och biblioteken. Det innebar att barn i mötet med skolsystemet berövades sin förmåga att kommunicera. Gustafsson Fürst blev upptagen av hur en sådan erfarenhet påverkar subjektsblivandet och kroppens och språkets intima sammanflätning. Idag finns politiska motioner i Sverige om att andra språk än svenska ska förbjudas på raster i grundskolan och att modersmålsundervisning ska dras in. Diskrepansen mellan sådan språkpolitik och förståelsen för erfarenheter av språkförlust samt värnandet av språklig pluralism är central för tillblivelsen av verken i utställningen.

Titeln Ympa orden, piska min tunga kommer ur en dikt av författaren Bengt Pohjanen och ur arbetsprocessen i ateljén där sammanfogningen av böjträdelar enligt ympningsmetoder blev en metafor för hur olika språk smittar och sprids in i varandra. I dikten Jag är född utan språk skriver Pohjanen[2]

Jag är uppväxt vid gränsen
i korseld mellan två språk
som piskat min tunga
till stumhet

Gustafsson Fürst lånade orden, piskan och tungan, men valde att skapa en dubbelriktad rörelse. En uppmaning för den egna tungan att piska, att verka och samtidigt en masochistisk bön om att språkligt utmanas.

–Therese Kellner, curator




[1] Vistelsen var en del av det konstnärliga initiativet Residence-In-Nature: ett tvärdisciplinärt projekt initierat av Åsa Jungnelius där konstnärer är inbjudna att arbeta med platsen de befinner sig på. Residence-In-Nature i Lainio organiserades av Hans Isaksson, Åsa Jungnelius och Lisa Torell

[2] Ur Bengt Pohjanens diktsvit Jag är född utan språk, Vår Lösen, 1973. Bengt Pohjanen skriver romaner, dramatik,  filmmanuskript, sånger, dikter och libretton på tre språk: svenska, meänkieli och finska.

Filmad visning

Se konstnären Johanna Gustafsson Fürst i ett samtal med curator Therese Kellner berätta om de nya verken, boken Stridsskrift och arbetet med Ympa orden, piska min tunga – del 2

" Jag är upptagen av hur språk flätar samman våra kroppar och samhällen men framförallt av hur det är när språk bryts sönder och vad det har för konsekvenser. Vad gör till exempel det språkvåld som stater använder sig av för att upprätthålla och utöka nationalstaten? Fast många vet att språk är något i ständig förändring, som stimuleras av olikheter, så föreslås likriktning, till exempel genom neddragningar av modersmålsundervisning och krav på svenskspråkighet som förutsättning för medborgarskap. "

Johanna Gustafsson Fürst

Verk i utställningens del 2

Biblioteket, 2020

I utställningens första del stod de 21 böjträskulpturerna ensamma i rummet. Nu har installationen förtätats med bänkar, publikationen Stridsskrift och staketdelar uppburna av aluminium. Tillsammans utgör de installationen Biblioteket. Arkiven, museerna, biblioteken som bär ackumulerad kunskap, samlad i årtusenden är en del av det som gör oss mänskliga. Böcker om judendom, nazism och hbtq-frågor brändes utanför Linköpings stadsbibliotek natten till den 27 januari, 2020. Internationella bibliotekets samlingar i Stockholm splittras. I biblioteks­lagen (2013:801) 2 § står det ”Biblioteksverksamhet skall finns tillgänglig för alla.” Besökare är välkomna att slå sig ner på bänkarna och läsa boken Stridsskrift.

Johanna Gustafsson Fürst ”Biblioteket”, 2020. Installationsvy från andra delen av utställningen ”Ympa orden, piska min tunga” på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.
Johanna Gustafsson Fürst ”Utan titel”, 2020. Installationsvy från Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.

Utan titel, 2020 

En textil hittad vid Östersjöns strand på Ölands sydspets är placerad som en flagga. Samtliga självständiga stater i världen har en nationsflagga och regler kring dess användning. En flagga kan beskrivas som ett verktyg för ett kollektivt manifesterande av en gemensam sak: strider, kamp, förlust, seger, jubileum. Skulpturen är utan titel och dess textil saknar motiv.  

Enspråkigt territorium, 2020

I skulpturen Enspråkigt territorium är svartlackerade böjträdelar från en funnen möbel och gjuten aluminium uppsatta på väggen i ett vapenställ. Slangklämmor som ofta används för att täta redskapsslangar omsluter böjträt. I Sverige har verktyg och metoder i strävan mot en enspråkighetsnorm sett olika ut genom historien. Bland annat var den första ABC-boken viktig i 1600-talets försvenskningsprocess av Skåne. I samtiden tar metoderna sig uttryck som politiska motioner för att begränsa modersmålsundervisning. I Sverige talas och skrivs idag uppemot 200 olika språk.

Johanna Gustafsson Fürst ”Enspråkigt territorium”, 2020. Installationsvy från andra delen av utställningen ”Ympa orden, piska min tunga” på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.
Installationsvy från andra delen av Johanna Gustafsson Fürsts utställning ”Ympa orden, piska min tunga” på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.

Paroll Parole Parole, 2020

Installationen Paroll Parole Parole har en trespråkig titel: Paroll på svenska betyder slogan, Parole på engelska betyder villkorlig frigivning. Franskans Parole betyder vardagligt tal. Parole är också ett begrepp som skapades av den framstående schweiziske lingvisten Ferdinand de Saussure (1857–1913). I sitt arbete delade han in språk i två delar: Langue och Parole. Langue menade han var språkets system av alfabet, grammatik m.m. och Parole hur dessa regler användes. Parole är det aktiva språket, talet, som uppstår mellan oss. Rigida material från offentliga rum hänger rörliga från en struktur. De gränsar inte av och håller inte fast, vi kan röra oss i strukturens glipor.

Vågen, 2020

Ordet våg kan syfta till en naturkraft, en rörelse, en trend eller ett mätinstrument. Havets vågor kan innebära möjlighet till lek eller ett hot, som i en tsunami. Våg är en del av ord som ljudvåg eller begrepp som fjärde vågens feminism. En ostoppbar naturkraft, en osynlig rörelse utan egen moral eller agenda eller en uppsamlande kraft som får människor att samlas och samarbeta för en gemensam sak.

Johanna Gustafsson Fürst ”Vågen”, 2020. Installationsvy från andra delen av utställningen ”Ympa orden, piska min tunga” på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.
Johanna Gustafsson Fürst ”Osynliga ordningen”, 2020. Installationsvy från andra delen av utställningen ”Ympa orden, piska min tunga” på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.

Osynliga ordningen, 2020

Det första verket besökaren möter i utställningen är Osynliga ordningen, 2020. I verket har staketdelar placerats i en v-form. I offentlig miljö utgör staketdelarna en styrande struktur, för att skydda eller begränsa. 

Verk i utställningens del 1

VOX, 2020 

Det första verket besökaren möter i utställningen är VOX, 2020. Vox betyder röst på latin. Installationen består av olika delar som sprider sig i utställningens alla rum.  Modellerade aluminiumpinnar och slipat avspärrningsband skapar barriärer. En textil hittad vid Östersjöns strand på Ölands sydspets är placerad som en flagga. En stålställning täckt av reflekterande textil är belyst av en strålkastare som tänder upp reflexen och samtidigt bländar. Språk är en konstant, kollektiv förhandling där ord och dialekter ständigt tillkommer och försvinner. Verket tar olika skepnader beroende på besökarens position.

Johanna Gustafsson Fürst ”VOX”, 2020. Installationsvy från första delen av utställningen ”Ympa orden, piska min tunga” på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.
Johanna Gustafsson Fürst ”L/anguish–But if the Word Gags, Does Not Nourish, Bite it Off, 2019. Installationsvy från första delen av utställningen ”Ympa orden, piska min tunga” på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.

L/anguish–But if the Word Gags, Does Not Nourish, Bite it Off, 2019  

Installationen består av 21 skulpturer där delar av böjträ sammanfogats enligt olika ympningsmetoder. Böjträt som redan bearbetats till former bortom dess organiska kapacitet har i skulpturerna ytterligare pressats tills det uppstått sprickor och bristningar. Ympning är en metod för växtförädling. En främmande växtdel placeras in via ett skuret snitt i en växt. Ympning kan till exempel ge möjlighet att få flera sorters äpplen i samma träd. Ympningen är samtidigt berikande och våldsam. Gustafsson Fürst har återkommit till tanken på förbud eller begränsning av språk som en slags en slags stympning i motsats till mångfaldigandet genom ympningen. Titeln består av två sammansatta fragment citerade ur två dikter i diktsamlingen She Tries Her Tongue, Her Silence Softly Brakes, 1989 av poeten M. NourbeSe Philip. ”L/anguish” från Discourse on the Logic of Language och “but if the word gags bite it off” från Universal Grammar

ABC-boken, 2020 

Utställningsarbetet tog sin början i de erfarenheter av språkförlust som Gustafsson Fürst mötte i Norrbotten. ABC-boken är ett verk som startade i en fördjupning kring språkpolitik som verktyg för konstruktion av nationen. 1611 skapade Johannes Bureaus Sveriges första ABC bok för skolbruk. En lärobok för barn i en nationell språkundervisning och ett försvenskningsredskap som funnits i många olika versioner sedan dess. I verket har staketdelar i stål tvingats ihop till en väv. I offentlig miljö utgör staketdelarna en styrande struktur. Ett medel för offentlig förvaltning för att skydda eller begränsa. Frågan om hur ett språkligt system vävs samman och hur individen möter och vävs in i systemet har varit central för Gustafsson Fürst.

Johanna Gustafsson Fürst ”ABC-boken”, 2020. Installationsvy från första delen av utställningen ”Ympa orden, piska min tunga” på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.

Modertungan, 2019 

Titeln Modertungan är lånad från engelskans mothertongue, modersmål på svenska. Gustafsson Fürst har reflekterat över det engelska ordets hävdande av ett särskilt språks relation till ursprung och kropp. Ett språks utveckling är en organisk och föränderlig sammanfogningsprocess utan tydlig början eller slut. Ett språk är alltid i rörelse och om man växer upp i en flerspråkig miljö har man flera ”modertungor”.
I skulpturen har stolsdelar och vrilar från Norrbotten fogats samman. På vissa ställen har materialet noggrant slipats för att uppgå i en sömlös kropp, i andra delar syns brotten tydligt.   

Johanna Gustafsson Fürst ”Modertungan”, 2019. Installationsvy från första delen av utställningen ”Ympa orden, piska min tunga” på Accelerator 2020. Foto: Christian Saltas.

Boken Stridsskrift

I samband med andra delen av Johanna Gustafsson Fürsts utställning Ympa orden, piska min tunga på Accelerator ges boken Stridsskrift ut, med litteraturkritikern och skribenten Sara Abdollahi som redaktör. Tidigt i utställningsarbetet såg Gustafsson Fürst vikten av att ge plats åt utställningens ämne i litterära texter: ”Jag ville samla en grupp personer som har språket som sitt medium till ett uttryck för glädjen över orden, smärtan i att få språket begränsat och behovet av språklig frihet och olikhet”. Tillsammans med Sara Abdollahi bjöd hon in författarna och poeterna Lars Raattamaa, Negar Naseh, Balsam Karam, Ida Börjel och Loretto Villalobos. Formgivaren Jonas Williamsson har haft en nära dialog med Gustafsson Fürst om bokens färg och form då den skapats som en del av installationen Biblioteket, 2020. Williamsson har gett boken två omslag, ett som är satt i relation till skulpturerna och dess placering i utställningsrummet och ett ytterligare omslag för bokens fortsatta liv utanför konsthallen.

De medverkande skribenterna har alla utgått från Gustafsson Fürsts arbete med Ympa orden, piska min tunga och tolkat det fritt utifrån sina egna erfarenheter och intresseområden. Ida Börjel sammanfogar i Dripsa Dickadejor författare som hon har ”läst och läst” med språk och hur de används i olika situationer. Negar Nasehs berättelse Vinden slår börjar på BB vid namngivandet av den nyfödde, medan Lars Raatamaas Fragmentvers är just en samling fragment. Stum är titeln på Loretto Villalobos essä om att tvingas lämna modersmålet som barn och hamna mittemellan språken som vuxen. Balsam Karams Avståndsmätning tar sin utgångspunkt i turkisk-kurdiska konflikten och hur språkvåld utövas. Sara Abdollahi skriver i sitt förord: ”Det gemensamma arbetet med Stridsskrift är en del av en större helhet. Bortom en nationellt sluten språk-ogemenskap, och löst sammanfogad, upprätthåller den tillsammans med konstverken kollektivt en integritet och musikalitet för att kunna bjuda ett givet centrum motstånd.”

Stridsskrift går att beställa via post, kostnad 100:- inklusive porto. Skicka din beställning till accelerator@su.se för information om leverans och betalningssätt.

Boken går även att köpa hos följande återförsäljare: Konst-ig, Aspuddens bokhandel, Hedengrens bokhandel, Söderbokhandeln, Rönnells antikvariat (Stockholm), samt Anti antikvariat och Malmö Konsthall (Malmö).

Boken ”Stridsskrift”.

Forskarsamarbeten

I processen med utställningen för Accelerator har Johanna Gustafsson Fürst träffat olika språkforskare på Stockholms universitet som generöst delat med sig av sin forskning. Stockholms universitet har under lång tid värnat om och haft en stark position inom utbildning i främmande språk, språkdidaktik och lingvistik. Forskningen och inte minst de forskare i språkdidaktik och flerspråkighet som har varit involverad i utställningen är samstämmiga i hur utbildning i modersmål främjar ytterligare språkinlärning. Tillsammans med språkforskare från olika institutioner på universitetet kommer Accelerator att presentera en serie samtal utifrån utställningens centrala frågor.

Om Johanna Gustafsson Fürst

Johanna Gustafsson Fürst (f. 1973, Stockholm) är baserad i Stockholm. Gustafsson Fürst har arbetat med omfattande verk i offentliga rum och engagerar sig ofta i långsiktiga processer som involverar en specifik lokalitet och dess sammanhang. Hennes verk har visats både i Sverige och internationellt och 2017 mottog hon Moderna Museets Vänners skulpturpris följt av en omfattande soloutställning.

Credits

Johanna Gustafsson Fürst, konstnär

Utställningsteam Accelerator
Therese Kellner, curator
Richard Julin, konstnärlig ledare Accelerator
Tove Nilson, kommunikationsansvarig
Erik Wijkström, tekniker

Stridsskrift
Sara Abdollahi, redaktör
Jonas Williamsson, formgivare
Medverkande författare: Ida Börjel, Balsam Karam, Negar Naseh, Lars Raattamaa och Loretto Villalobos

Konstnärens samarbeten:
Eva Arnqvist, konstnär
Gustaf Nordenskiöld, konstnär
Lisa Torell, konstnär
Malin Sternesjö, konstnär och assistent för utställningen

Konstnärens tack:
Sara Abdollahi, författare
Axel Andersson, författare
Henrik Eriksson, konstnär
Christina Fürst
Galleri Niklas Belenius
Thomas Gustafsson
Hans Isaksson, konstnär
Åsa Jungnelius, konstnär
Jarmo Lainio, professor i finska, Stockholms universitet
Inger Lindberg, professor i tvåspråkighet med inriktning mot andraspråksinlärning, Stockholms universitet
Mona Mörtlund, poet och språkaktivist
Malin Nordström, konstnär
Residence-in-Nature, konstprojekt
Liv Strand, konstnär
Erik Torvén, arkitekt
Jonas Williamsson, formgivare
Lena Ylipää, konstnär
Karin Ylipää, lärare