So Much I Want To Say
Under våren 2022 visades Mona Hatoums konstnärskap på två platser samtidigt i Stockholm: på konsthallen Accelerator vid Stockholms universitet och på Magasin III Museum for Contemporary Art i Frihamnen. Sedan 1990-talets början har Mona Hatoum betraktats som en av vår tids mest betydelsefulla konstnärer. Genom installation, skulptur, performance, fotografi och video utforskar hon konsekvent frågor kring det bekanta och det främmande, hemmet och exilen, minnet och förlusten. Utställningen var öppen 19 februari–19 juni 2022.
Stillbilld från ”So much I want to say”, 1983. Svartvit video med ljud, 4 min 41 sek, © Mona Hatoum. Med tillstånd av konstnären.
Inspelad föreläsning
Om utställningen
Individ. Familj. Hem. Konflikt. Förflyttning. Förskjutning. Utanförskap. Mona Hatoums konstnärliga praktik kretsar kring begrepp som ständigt aktualiseras och engagerar. Med ett koncentrerat formspråk har hennes konst rört sig från performance till monumentala skulpturer och installationer, under en mer än 40 år lång karriär.
Jag kom först i kontakt med Mona Hatoum under ett ateljébesök när hon genom Konstnärsnämnden var IASPIS-stipendiat i Stockholm 2001. Under vistelsen började vi diskutera en stor presentation av hennes konst på Magasin III där jag arbetade då. Utställningen visades 2004 i samarbete med två tyska museer.
Verken i utställningen So Much I Want To Say på Accelerator kom till i början av Hatoums konstnärskap, på mitten av 1980-talet, och i samband med ovan nämnda utställning på Magasin III. Det är alltså över 20 år som förflutit mellan verken som nu visas på Accelerator. Under den perioden förändrades Hatoums arbete och framförallt hennes medieval, men kvar fanns det konsekvent återhållsamma uttrycket som ofta har undertoner av konflikt eller oro.
I början av sitt konstnärskap arbetade Hatoum immateriellt, med performance och rörlig bild. Verken var från början tydligt politiska och influerade av hennes egen livshistoria och tvångsförflyttade tillvaro. Det politiska är fortsatt närvarande i Hatoums konst, men installationerna och skulpturerna har en mer mångtydig och indirekt strategi där begrepp och idéer uttrycks genom objektens formella och materiella kvalitéer.
Verk i utställningen
I utställningen So Much I Want To Say på Accelerator står installationen Undercurrent i fokus. Verket skapades i Stockholm 2004 för en soloutställning med Mona Hatoum på Magasin III. Dessutom visas en videodokumentation av en gatuperformance, Roadworks (1985) och videoverket So much I want to say (1983). Dessa två videor är exempel på Hatoums tidiga performancepraktik och arbete med video under 1980-talet. Utställningen visas 19 februari–19 juni 2022.
Ytterligare verk av Mona Hatoum, inklusive en nyproduktion, går att se i utställningen Mona Hatoum – Revisit som visas på Magasin III under perioden 19 februari–15 oktober 2022.
Undercurrent, 2004
Hatoum har alltid intresserat sig för osynliga krafter som ger föremål liv, som magnetism eller elektricitet. De kan ses som metaforer för fientlighet, konflikt och social oro – underliggande strömningar som ständigt omger oss, som individer och i samhället som helhet. Dessa underströmmar av saker som inte uttalas, osynliga spänningar, motsättningar och systematiskt agerande, var några teman som Hatoum ville utforska och det blev arbetets utgångspunkt.
När Hatoum kom till Stockholm för att arbeta under 2003 hade hon med sig en väska full med olika typer av textilkablar. Hon ville arbeta med former och tekniker som påminner om hem och traditionella hantverk och använde sig därför av vävning. Hon hade redan skapat flera textila verk där hon efter gedigen materialresearch experimenterat med att väva elkabel. Längre fram i processen började vi prata om själva formen. Det blev en glest vävd fyrkantig matta om 2 x 2 meter av grå, tygklädda, elektriska kablar av den typ som används för hushållsapparater, till exempel strykjärn. Själva mattan vävdes i Stockholm i en enkel vävstol där kablarna spändes runt en bänk med träplugg.
Från mattans vävda mittruta slingrar sig långa kabelfransar, som tentakler över utställningsgolvet, för att sluta i en glödlampa. Glödlamporna i verket är kopplade till en dimmer som reglerar ljusets intensitet, och får glödlamporna att tona in och ut i en långsam puls, som ett andetag.
"Ljuset i 'Undercurrent' kan upplevas som rytmer och toner, på samma sätt som i musik. Vi pratade en hel del om just tyst musik under tillkomsten av verket." Richard Julin
Roadworks, 1985
I kontrast till Undercurrent, som i sitt uttryck och material anspelar på hemmiljö, är Roadworks en videodokumentation av ett performance i stadsmiljö som ägde rum 1985 i Brixton i södra London. Brixton är en stadsdel i London med en stor afro-karibisk befolkning som hade upplevt våldsamma upplopp kopplade till rasism under det tidiga 1980-talet. Detta ledde till en utökad och tydlig polisnärvaro i området.
I detta performance går Hatoum barfota. Bakom sig drar hon ett par Dr. Martens-kängor och skosnörena är knutna runt hennes fotleder. Den här typen av känga bars under lång tid av polisen i London, men även av skinheads som var kända för sitt rasistiska våld.
So much I want to say, 1983
Verket So much I want to say är en serie närbilder av en kvinnas ansikte där bilden byts var åttonde sekund. Kvinnan tystas av två manshänder som täcker nästan hela hennes anletsdrag. Ljudspåret består av en kvinnoröst som upprepar orden ”So much I want to say”, en klingande fras som vi hör om och om igen.
Verket filmades i Vancouver och sändes till Wien som ett videoutbyte med Slowscan-teknik. Genom att använda satellitöverföring ville Hatoum bryta med och underminera idén om enkel informationsöverföring genom elektronisk media.
Richard Julin, konstnärlig ledare och utställningens curator
Om Mona Hatoum
Mona Hatoum är född 1952 i en palestinsk familj i Beirut, Libanon. Medan hon var på ett kort besök i London 1975 bröt det libanesiska inbördeskriget ut, vilket hindrade henne från att återvända hem. Hon har bott i London sedan dess. Hatoum har deltagit i flera prestigefyllda internationella utställningar, däribland Venedigbiennalen (1995 och 2005), Documenta, Kassel (2002 och 2017), Sydneybiennalen (2006), Istanbulbiennalen (1995 och 2011) och Moskvabiennalen (2013).
En omfattande presentation av hennes verk gjordes senast för svensk publik på Magasin III, Stockholm (2004). Hennes separatutställningar omfattar en stor översikt organiserad av Centre Pompidou, Paris (2015), som turnerade till Tate Modern, London, och KIASMA, Helsingfors (2016), samt en USA-turné initierad av Menil Collection, Houston (2017), som turnerade till Pulitzer Arts Foundation, St. Louis (2018).
Mona Hatoum har erhållit en mängd internationella utmärkelser, bland annat Joan Miró Prize (2011), Rolf Shock-priset, Kungliga Vetenskapsakademien (2011), 10th Hiroshima Art Prize (2017) och Praemium Imperiale (2019). Mer nyligen mottog hon Julio González Prize 2020, IVAM – Institut Valencià d’Art Modern, Valencia, Spanien, där hon hade en stor separatutställning 2021.
Accelerator och Magasin III – två institutioner i dialog
Accelerator och Magasin III har en lång historia tillsammans. Idén om att bygga en konsthall vid Stockholms universitet är sprungen ur masterprogrammet Curating Art, och i samtal mellan universitetet och Magasin III. Verksamheten instiftades 2015 av universitetets rektor och konsthallen fick sin plats i ett tidigare underjordiskt laboratorium för forskning inom acceleratorfysik. Drivkraften bakom Accelerator är att bidra till ett öppet och demokratiskt samhälle genom att låta konsten stimulera till samtal och tvärvetenskaplig dialog. Accelerator invigdes i september 2019 och är en del av Stockholms universitet, med uppdrag att aktivt samverka med samhället. Magasin III Museum for Contemporary Art och Familjen Robert Weils Stiftelse är Founding Patrons för konsthallen.
Credits
Mona Hatoum, konstnär
Utställningsteam Accelerator:
Richard Julin, konstnärlig ledare och utställningens curator
Therese Kellner, intendent
Erik Wijkström, utställningstekniker
Sofia Rickberg, kommunikationsansvarig
Jelena Jovičić, projektledare konst + forskning
Ruby Brown, praktikant
Accelerators tack:
Mona Hatoum
Luís Manuel Araújo och Riet Timmerman på Mona Hatoum Studio
Magasin III – Museum for Contemporary Art
Se vad som händer på Accelerator
