Flare-Up

Om utställningen

Utställningens titel, Flare-Up [på svenska: flamma upp eller skov], bygger på konstnärernas erfarenhet av att leva med multipel skleros (MS). När Jakob Senneby fick sina första skov beskrev läkare det som att han hade ett ”överaktivt immunförsvar” och en ”kropp i krig med sig själv”. Det var metaforer som aldrig riktigt landade hos honom, men som passade med läkemedelsindustrins immunhämmande mediciner. Dessa lukrativa behandlingar kan minska de dramatiska skoven, men tycks oförmögna att bromsa sjukdomens gradvisa försämring över tid. Flare-Up anspelar också på den flyktiga och lättantändliga karaktären av kemiska föreningar i kåda, så kallade terpener. Kåda fungerar som trädets immunsystem och stimuleras av skador och angrepp. Det återkommer som material i flera verk på Accelerator.

Granbarkborren är en slags skalbagge som spelar en central roll i utställningen. De processer som barkborren sätter igång i träd, i ekosystem och hos skogsnäringen har informerat flera verk, framförallt de två nya installationerna Fermonfällor (2025) och Blånadsramp (2025). Av barkborrefällda träd har Goldin+Senneby låtit bygga en ramp som leder besökare över en sjö av kåda. Rampen skapar en ny passage mellan salarna på Accelerator och tillgängliggör dess olika nivåer. På rampens vilplan finns ett utdrag från en kommande roman av författaren Katie Kitamura vars tematik kretsar kring erfarenheter av autoimmunitet. Konstnärerna har ett samarbete med Kitamura sedan 2018 och romanprojektets arbetstitel delar namn med utställningen.

Verk i utställningen

Blånadsramp, 2025
Ramp (lutning 1:20) byggd av två barkborrefällda granar utgör en tillgänglighetsled i utställningen. Ett träd som blir angripet av barkborrar försvarar sig genom att försöka dränka insekten i kåda. Blånaden i virket kommer av den blånadssvamp som hjälper bakborrarna att bryta ner kåda. Då blånaden ogillas av nordiska kundgrupper, används barkborreskadat trä nästan uteslutande som massaved i den här delen av världen.

Kådasjö, 2025
Detta platsspecifika verk har tillkommit genom att smälta och hälla ut ett ton kåda direkt på golvet i Accelerators ena utställningssal.Kådans uppgift i naturen är att läka sår och skador som uppstår på trädet och hålla borta oönskade svampar och skadedjur. Som material har kåda använts på många sätt. Dess antiseptiska kvaliteter har länge använts i folkmedicin, det kan omarbetas till fernissa, lim och parfym. Bärnsten är fossil kåda. 

Lego Pedometer Cheating Machines, 2019
Bygginstruktionerna för dessa legorobotar är funna på patientforum på YouTube. De är hemmabyggen gjorda för att lura telefonens stegräknare och därmed komma runt försäkringsbolagens krav på delad hälsodata och aktivitetsmål.

Flare-Up av Katie Kitamura med Goldin+Senneby, 2023
Sedan 2018 har Goldin+Senneby samarbetat med författaren Katie Kitamura för att utforska erfarenheter av autoimmunitet, och dess metaforer om en “kropp i krig med sig själv”. Konstnärernas efterforskningar, experiment och performances har inspirerat Kitamuras fiktion, som i sin tur har påverkat duons konstnärliga produktion. Flare-Up är arbetsnamnet på den ännu ofärdiga roman Kitamura skriver i samarbete med konstnärerna och produceras av Triple Canopy. Romanen består av två separata delar som utspelar sig i parallella versioner av samma värld. Den ena delen kretsar kring en mystisk tall med ett superladdat immunförsvar, medan den andra följer en främling vars identitet och biologiska sammanhang löses upp när han söker efter en banbrytande behandling för sin sjukdom. De första två kapitlen från vardera del publiceras till denna utställning.

Sväljbild, 2025
Den immunhämmande svampen Isaria sinclairii har i århundraden använts som ett ungdomselixir inom traditionell kinesisk medicin. På 1990-talet patenterades den aktiva substansen i svampen av ett internationellt läkemedelsbolag och lanserades som det första pillret för behandling av MS.

I denna verksserie har äldre målningar med döds- och sjukdomstema behandlats med svampen, som odlas direkt på dukens baksida. Titeln är lånad från tyskans “Schluckbildchen”; en form av kristen folkmedicin från 1700-talet som bestod av små helgonbilder som troende svalde som botemedel.

Efter Landskap, 2024–pågående
i samarbete med Fernando Cáceres (målerikonservator)
En serie rekonstruerade skyddsglas med spår från klimataktioner mot berömda landskapsmotiv. Rekonstruktionerna är utförda av målerikonservator Fernando Cáceres och baseras på dokumentation från konservatorerna vid respektive museum där attackerna ägde rum.

Historiskt sett har landskapsmåleriet föregått själva idén om landskap. På engelska importerades ordet ”landscape” från det nederländska landskapsmåleriet, och det dröjde flera decennier innan betydelsen överfördes till landskapsvyer utanför konsten. Till skillnad från tidigare århundradens bildstormar har de senaste årens attacker mot landskapsmotiv inte nått fram till själva målningarna, utan stannat vid skyddsglaset, även känt som ”klimatramen”. Verken har installerats framför öppningar i väggen som motsvarar storleken av de frånvarande landskapsmålningarna.

Sjöstjärna och citrustagg, 2021
”Immunitet” var under tvåtusen år uteslutande ett juridiskt och politiskt begrepp. Vintern 1882 tryckte zoologen Elie Metchnikoff in en citrustagg under huden på en sjöstjärnelarv och benämnde cellansamlingen runt taggen för ”immunförsvar”. Så introducerades för första gången en medicinsk teori som uppfattade kroppen som i krig med sin omgivning.

I den här serien målningar har Goldin+Senneby använt samma kontrastvätskor som Metchnikoff färgade in den transparenta sjöstjärnan med, och applicerat dem på ordet ”immunitas” såsom det först används i romersk lagtext. Titlarna för de enskilda verken innefattar en översättning av hur immunitetsbegreppet används på just den sidan av boken Codex Theodosianus.

Feromonfällor, 2025
I symbios med en blånadssvamp har barkborren förmågan att bryta ner kåda och omvandla den till feromoner – artspecifika doftämnen som lockar till sig ytterligare barkborrar. Granbarkborren ses idag som det enskilt största hotet mot svensk skogsnäring; uteblivna vinster i skogsindustrin räknas i miljardbelopp varje år. Extra utsatt är planterad skog med bristande mångfald. För att övervaka barkborrepopulationen i Sverige har Skogsstyrelsen låtit sätta upp fällor med en syntetisk version av barkborrarnas feromoner på olika platser runt om i landet och förser skogsägare med en veckovis uppdaterad svärmningskarta online.

Barkborren utgör samtidigt en nyckelart, utan vilken hela ekosystem faller samman. Hundratals svampar, insekter och fåglar är avhängiga den döda ved och de solgläntor som barkborren åstadkommer genom sina trädfällningar.

Multipla ärr, 2021
Avgjutningar och frottage av ärrbildningar på tall efter kåda-tappning som utfördes under 1900-talets första hälft. Kådan har genom århundradena spelat en central roll i den globala ekonomin, inte minst som tjära till den koloniala skeppsindustrin på 1600- och 1700-talet. Ärren från tappningen finns kvar under resten av trädets liv. Titeln anspelar på den autoimmuna diagnosen multipel skleros (MS), som betyder multipla ärr. GPS-koordinaten anger tallarnas position.

Den gråtande tallen, 2025
Verket innehåller en Loblollytall som genmodifierats för att överproducera kåda, vilket skyddar trädet mot skadedjur och andra patogener. Tallen utvecklades av ett biolabb i Florida som ville kommersialisera tallkådan som en källa till förnybar energi. Det skulle däremot visa sig att modifieringen av tallens immunsystem hotar att dränka trädet i dess egna skyddande toxiner. Labbets arbete har avstannat på grund av de oförutsägbara konsekvenserna av att släppa ut en sådan organism i naturen.

I januari 2020 fick Goldin+Senneby labbet i Florida att för första gången släppa ifrån sig en av sina genmodifierade tallar, efter att det amerikanska jordbruksverket (USDA) godkänt en ”innesluten användning” hemma hos författaren Katie Kitamura i Brooklyn. Sedan dess har Kitamura levt med den modifierade tallen och arbetat på en roman som berättar dess historia. När tillståndet löpte ut efter fem år, devitaliserades tallen enligt föreskrift och resterna gjöts in i ett block av tallkåda.

Om Goldin+Senneby

Goldin+Senneby (sedan 2004) är en konstnärsduo vars arbete länge uppehöll sig kring ekonomiska strukturer och hur de formar vårt samhälle. På senare år har deras arbete alltmer kommit att fokusera på frågor om diagnosens politik, ekologi och omvårdnad. Konstnärsduon återkommer hela tiden till de modeller, system, metaforer eller diagnoser som strukturerar och avgränsar hur vi kan förstå världen. Den återkommande frågan för dem är hur vi ser snarare än vad vi ser.

Goldin+Senneby har bland annat ställt ut på biennalerna i São Paulo, Istanbul och Gwangju; haft separatutställningar på The Power Plant i Toronto, Kadist i Paris, e-flux i New York, samt Index , Konsthall C och Tensta Konsthall i Stockholm. Deras arbeten finns representerade i samlingarna på Moderna museet, Stockholm; Centre Pompidou, Paris; Whitney Museum of American Art och The Museum of Modern Art (MoMA), New York. Goldin+Senneby representeras av CFHill, Stockholm och Nome, Berlin.

Flare-Up kommer presenteras i en anpassad version vid MIT List Visual Arts Center, USA, med start hösten 2025.

Credits

Curator: Richard Julin

Goldin+Sennebys samarbete med Kitamura har producerats av konst- och litteraturtidskriften Triple Canopy, som publicerat utdrag ur romanen och presenterat flera manifestationer av arbetet sedan 2020. Det har finansierats av Vetenskapsrådet (Den gråtande tallen, 2020-2024) med Kungl. Konsthögskolan som medelsförvaltare, med ytterligare stöd från ett ateljéstipendium vid Amant, New York (2022).

Sedan 2023 samarbetar Accelerator med Kungliga Vetenskapsakademiens Anthropocene Laboratory. Goldin+Senneby är de första konstnärerna att bjudas in att ta del av labbets verksamhet och forskning. Samarbetet har resulterat i verksserien Efter Landskap (2024–pågående).

Tack till Uppsala konstmuseum.

Konstnärerna vill tacka: Fernando Cáceres, Sarali Borg, Sara Ekholm Eriksson, Johan Hjerpe, Ingrid Blix, Mattias Sparf och Hangmen.